När Sverige möter Spanien - med flamenco, gofiobröd och bananplantage

Att gå på Svenska skolan på Teneriffa handlar om mer än soliga skoldagar och

en trygg skolgång. Det handlar också om att leva mitt i den spanska och

kanariska kulturen, lära känna ön som barnen faktiskt bor på och ta del av livet på Teneriffa genom språk, mat och lokala traditioner. Under skolans

Spanienvecka fylls dagarna av upptäckter, skapande och upplevelser med tydlig koppling till den kanariska kulturen.

”Det var konstigt men jättekul”

Skolans Spanienvecka började på måndagen med en utflykt till ett lokalt bananplantage, en plats som berättar mycket om Teneriffas historia och vardag.

Barnen fick lära sig mer om öns bananodlingar, smaka lokala specialiteter som gofiobröd och marmelad och upptäcka hur mycket av den kanariska kulturen som

fortfarande lever kvar i maten och hantverket. Efteråt väntade stranden, havet och lek tillsammans, men också ett uppdrag inför resten av veckan. Barnen samlade bananblad som senare skulle användas i skolans hantverksprojekt.

− Det var väldigt kul när vi kom dit och fick se alla 17000 plantor. Sen var det också väldigt spännande att vi fick gå runt med en guide och få veta massa intressanta saker om plantorna. Till exempel visste ingen av oss att stammen är gjord av bara blad och vatten. Vi fick också smaka guanchernas recept på proteinbar, det var konstigt men jättekul, säger Julia Ljungman, elev på Svenska Skolan.

“Det roligaste var att prova på att baka gofiobröd”

Under tisdagen förvandlades skolan till en plats där barnen fick prova på olika delar av

den spanska och kanariska kulturen genom praktiska stationer och aktiviteter. De testade på både flamenco och salsa och skratt blandades med koncentration när barnen övade steg, rytm och rörelser tillsammans i dessa glada spanska dansformer. Eleverna testade även på att baka traditionellt gofiobröd, gjort på gofiomjöl. Det är ett mjöl som gjorts av rostade spannmål som har använts på Kanarieöarna sedan guanchernas tid. Guancher är Teneriffas usprungsbefolkning. Barnen fick även

gestalta just guancherna och deras sätt att leva genom att klä ut sig till guancher och dramatisera guancherna och hur de levde förr i tiden.

Av bananbladen från måndagens utflykt skapades även traditionella korgar, ett

hantverk med stark koppling till öns historia.

− Det var väldigt roligt att få göra så många olika stationer och aktiviteter. Det

roligaste var att prova på att baka gofiobröd. Det var också roligt med dansen.

Jag tyckte det var enkla steg och lätt att lära sig, säger Malva Asplund, elev på

Svenska Skolan

”Det var häftigt att bygga en pyramid av riktiga personer”

Under torsdagen väntade en uppvisning nere på strandpromenaden där barnen fick

visa upp delar av det de arbetat med under veckan, bland annat flamenco inför

förbipasserande och familjer. Det blev ett fint sätt att låta barnen växa i sitt lärande och känna stolthet över det de vågat prova.

Spanienveckan avslutades på fredagen med sång och värme. På morgonsamlingen

sjöng hela skolan tillsammans en spansk sång om kärleken till Kanarieöarna. En stund

som fyllde skolgården med både stolthet och gemenskap. Sammantaget blev det en vecka där lärandet fick både kännas, smakas och upplevas med hela kroppen.

− Det har varit roligt med Spanienvecka på skolan. Det har varit kul att vi har fått

göra helt andra saker än vad vi brukar och har fått lära oss massa nya saker.

Det var häftigt att bygga en pyramid av riktiga personer, alltså vi barn på skolan,

säger Ralf Örtendal, elev på Svenska Skolan

Mer än undervisning

På Svenska skolan på Teneriffa handlar skolan inte bara om klassrum och lektioner. Det handlar också om att ge barnen rötter i det svenska samtidigt som de får växa in i den miljö och kultur som omger dem här på Teneriffa. Här får barnen behålla sina svenska rötter samtidigt som de växer in i den spanska miljön omkring dem. Det är ofta just den kombinationen som familjer beskriver som något alldeles särskilt. En trygg svensk grund mitt i ett internationellt äventyr.

Tänk om vardagen faktiskt kunde kännas så här? Kanske är det dags att ta reda på mer.

Text: Lena Sagström